och enligt matte Micha går det strålande- härligt att höra och tack för fina bilder!

C kullen fyller två härliga år just idag- GRATTIS!

  Pajas & Gunilla vill ha samma tutte :-)   från vänster 

Clara "Pajas"

Cpåmig "GunillaBus"

Casanova "Milo"

och längst till höger ligger Conrad som vilar i himlen. Killen, vi tänker extra mycket på dig & din matte. När den här bilden togs var vi alla lyckligt ovetandes om vad som komma skulle. Men så är det alltid med fotografier, ögonblick som fångats och när man i efterhand tittar tillbaka tänker man att "oj då visste vi inget" och det är väl så det måste vara, man måste njuta av nuet och försöka att inte tänka så mycket på vad som väntar oss bakom nästa hörn.

Kram   

är att i all denna debatt om kamphundar som varit i många år nu är det mycket sällan som fokus sätts på själva hundarna. Dvs att dessa hundar faktiskt lider. Man säger att det är ett hundÄGAR problem, och det stämmer iof- men det innebär då  att de hundar som är offer för dåliga hundägare hamnar ikläm, oavsett om dom någonsin biter en annan hund eller inte.

Varför blir inte fler upprörda över detta?

De flesta av oss "hundmänniskor" blir ju det, men vanliga svenssons verkar inte bry sig. Detta trots att vanliga svenssons blir superupprörda ifall dun plockas från levande fåglar, ifall får blir kuperade på plågsamt vis eller om köttdjur transporteras på ett sätt som stressar dem. Alltså, jag tycker det är BRA att folk reagerar på de saker jag nu räknat upp, jag tycker oxå det är bra att människor lider och känner med gatuhundar eller hemlösa katter. Men jag kan för mitt liv inte förstå att man inte reagerar starkare inför dessa stackars blandrashundar av pitbull modell som helt uppenbart lever med människor som plågar dem. Istället rynkar man på näsan och säger nåt i stil med "ursh jag fattar inte varför dessa kamphundar ska få finnas"

Nu såg jag på facebook att hundstallet skrivit om just precis detta. Jag förstår dom, det är ju de som ser just dessa hundÄGARE- läs så förstår ni bättre vad jag syftar på, hundstallet beskriver det hela bättre än jag:

http://hundstallet.se/index.php/nyheter/bloggen/1001

Garpenborg's Ögonsten "Sessan" möter lillhusse Sixten för första gången- tack matte&mamma Linda för bilden

Det går finemang med den lilla, hon biter förstås barnen, och K vill bära henne (gärna tillbaka till valplådan:-) och Vera som är lite blasé på hela valpbiten verkar inte ta någon större notis om henne. Just dessa dagar hänger hon med Matthias till jobbet, som ni såg på filmsnutten i förra inlägget har hon en polare där :-) På så vis blir det både burträning och åka bilträning. Att åka kommunalt får vänta tills hon kan gå i koppel, känner på mig att det blir besvärligt annars!

här tar hon sig sin sista snutt i livet- mamma Sessan åkte hem till sin husse Kalle i helgen

har anpassat sig fint med morbror Benji -härligt! Tack matte Micha för uppdateringen

först en bild på Dilba med sin älskade boll och sedan en från hennes utställningsdebut med Sofia i andra änden av kopplet

Bakom kameran som alltid matte Sisko- vi bockar & bugar för bilderna- alltid lika roligt att se Rex bebisar!