igår upptäckte vi att en av våra fina stora fiskar dött (nej inte FISKEN, pust, utan en annan) K och jag såg det samtidigt så det blev som lite dramatiskt. Den låg på botten och gapade,,, Dessutom var det som så att vi för ca 2år sedan köpte tre fiskar av just denna sorten, två dog rätt snabbt och denna var ensam kvar. När vi berättade detta för en "fiskkille" i vår akvarieaffär fick han tårar i ögonen och informerade att dessa fiskar måste vara flera annars är dom inte lyckliga. Med dåligt samvete köpte vi genast några kompisar förstås! Stackarn som varit i ofrivillig ensamhet (vi har ju andra fiskar, men tydligen handlar detta om rasbunden lycka:-) Men det verkar som att ensam var stark för nu trots vänner har han alltså kastat in handduken! K kan inte släppa det hela utan upprepar konstant orden "pisken döööööd" vi får allt berätta för dagisfröken idag så hon förstår vad han pratar om.

Här en bild på den stackars firren