klippa gräsmattan för sista (och första) gången för i år, ta in utemöbler och koppla ifrån rören. (toan hade redan syster & svåger fixat-tacknämligt) När jag väl kommer ut till underbara ön så undrar jag alltid hur jag någonsin kan fundera över om vi kan ha kvar det. Resterande 364dagar känns det nämligen som det smartaste alternativet. Denna dag var ön dessutom tom på folk, fantastiskt. Irma och barnen for runt som små dårar över klipporna- alla njöt av dessa ö timmar. Vad gör det att färgen flagnar och det går att ta ett fotbad i havet inne i boden när man hör måsarna skrika och havet klucka? Kanske man kan investera i ett rejält tält att bo i till nästa sommar :-)