Vi har passerat Norrköping och ännu har ingen frågat om vi är framme snart :) å andra sidan har vi redan läst ett par böcker, kollat på film, lek med ett par nya leksaker och tankat...så ässen i rockärmen är färre nu :)

det är så sött när jag laddar upp bilderna från kameran och hittar Kristoffers bilder. Här har han fotat lite när vi packande inför resan till Ungern och wds

utsikten från sovrumsfönstret

och här nedan en bild på fotografen själv   

far hela den tvåbenta familjen samt Vera, Kalle & Lisa iväg på äventyr. Bilen styrs mot Ungern och WDS som går av stapeln där. Hur vi ska fixa 20timmar i bil vette sjutton, men jag tröstar mig med att det finns familjer som kör jorden runt med sina knoddar så vad är då tur & retur till Ungern? Eller hur,,,,

Min plan är dels att hålla er uppdaterade via mobilbloggande men även att schemalägga lite inlägg i förväg. Jag ligger ju lite efter rent allmänt och vill bla bjuda er på "hejdånuflyttarjagtillminnyafamilj" bilder på O2 kullen som jag missat samt en hel del annat smått & gott. Risk för att det då blir lite rörigt får jag strunta i helt enkelt, hellre det än en fyra dagars paus känner jag   

lappen nedan är Kristoffers, han ritar av det han ser och ofta är det då ON eller OFF knappar på diverse leksaker som fångar hans intresse. Den får illustrera inlägget då vi ju kommer att vara OFF men hoppas att vi ändå ses här i bloggen under veckan

kram på er!

så blev han just det som man egentligen kanske utåt bör säga inte har så stor betydelse, dvs han blev först. Men det är förstås ljug, klart att det känns lite speciellt att vara först! När jag & mina kollegor i gamla UK satt och skrev RAS så plitade vi ner vilken staff som var den första att bli lydnadschampion, den förste att bli Viltspårstchampion osv,,, Då försvävade mig tanken att kanske kanske så kunde Josef kvala in här, som först till toppen i sin ras i en helt ny och officiell gren dvs Rallylydnad. Och det gjorde han! En härligt mallig känsla fyller kroppen, och det står jag för! Han är älskad, lydig, smart, frisk och snygg och han är femte generationen Garpenborgare och han är FÖRST tra la la!!

Agneta, tack, tack för att vi får uppleva allt detta genom er   

Här nedan ser ni honom, Agnetas älskade MÄSTARE Josef

Garpenborg's Gregorious

HD: B/C
ED: 0/1
Öga: 2x UA

L2HGA: gen.clear

HC: gen.clear

BPH: genomförd och skottfast

Utställning: Cert & BIR

Rallylydnad: Rallylydnadsmästare

Lydnad: 1a pris i lyndnadsklass 1

Helgen som nyss passerat var av alldeles särdeles trevlig art :-) Om vi börjar med att berätta att Liza och hennes Wita har erövrat ytterligare en rallytitel nämligen RLD A, dessutom med klassvinst på finfina 98p så förstår ni att det är glada miner här hemma :-) Finaste Wita heter numer: RLD N, RLD F, RLD A Garpenborg's Wanessa!

Här hade jag velat säga några väl valda ord om Witas familjs situation och hur hjärtevärmande det är med hund och hur jag tänker på er Liza & Mats- supermycket! Även om jag inte säger det så ofta, men jag får inte ihop orden faktiskt. Ni är fantastiska hela er familj, och att om livet hade varit rättvist så hade ingen sorg drabbat er, någonsin!

och här nedan sitter hon, er fina prinsessa! Alltid nr 1 för er och nr 1 på rallyplan denna dagen  

LP1 Garpenborg's Unicornico atomico "Alfons" var på utställning och kom på en hedrande 2a plats i bästa hane i helgen och fick ett fint reserv cert! Inte illa för en snart 9årig herre.  Och han har ett tjusigt cert sedan tidigare minsann, stilige Alf! Vera är stolt över sin röde bror

hans "lillebror" Garpenborg's Globetrotter "Totte" smällde till med ett BIR och kan sådeles titulera sig SE UCH samt NO UCH!!  Här en bild på prinsen som yttepytteliten, ovetandes om vilket fullspäckat schema han hade framförsig   

sedan har kennelns importtik Dinah-Mite Nova "Greta" gjort sitt MH. Driftiga matte Diana tar alltid saken i egna händer och har lyckats fixat in alla sina tikar på MH på egen hand. Om Greta var duktig? Ja såklart! Hon lekte och for runt, skottfast var hon oxå den söta finska pinnen   

fotografen bakom dessa tre bilder är husse Fredrik

som om inte detta var nog så hade Elin på kennel Minstaff passat på att tävla med sin Garpenborg's Fourmi "Myra" och

hon gjorde ett felfritt lopp, kom på 4:e placering och blev uppflyttad till hoppklass 2!! Tjohooo så skoj!

vilken helg som sagt! Varmt grattis till er alla!   

har iof nu öppnat sina ögon, men vi börjar med dessa bilder på sötnosen

häromkvällen möttes vi upp ett glatt gäng på Albano djursjukhus för att där röntga höfter & armbågar samt ögonlysa fyra av sex individer ut J och K kullarna. Finns flera skäl till att göra det hela gemensamt, det mest uppenbara att man som uppfödare tycker det är härligt att få se hundarna & deras ägare är ju så pass självklart att det kanske är onödigt att nämna :-) men ytterligare skäl är ju främst att man på så vis kan öka chanserna för att man får dem att komma just till det stället man som uppfödare tycker är bäst. Sedan blir det ofta något rabatterat pris när det kommer flera från samma uppfödare och det får väl ses som en bonus :-)

först en bildkavalkad

och hur blev då resultaten?  Jo:

Garpenborg's Jolene "Stina"

öga: UA

HD: B
ED:UA

Garpenborg's Julius Caesar

öga:UA
HD: B/C
ED:UA

Garpenborg's Kajsa

öga: UA
HD: A
ED: UA

Garpenborg's Kungason "Kalle"

öga: UA

HD: B
ED: UA

vi är förstås strålande glada och hoppas på att Bodil i J kullen samt Harry i K kullen får liknande fina resultat

nu var det väl inte detta jag ämnade skriva om egentligen, men när jag tittade på bilderna på mina lekande barn tillsammans med hundarna så slogs jag av tanken. Att det är just tur alltså :-)

Ursprungstanken var dock att jag ofta, när det händer lite jobbigare saker, antingen för mig eller andra, upplever att jag behöver ha en viss blogg och/eller FB paus i uppdateringsfrenesin. Känns lite skumt om din bästa vän just avlivat sin hund och man själv direkt kablar ut bilder på vinglas i solnedgång, eller? Kanske är det betydelselöst. Kanske den som är ledsen inte alls förväntar sig någon sorgedag. Och dessutom, vad är lämpligt tidsmässigt? En dag, två dagar, eller bara nån timme? Kanske är detta till viss del avhängt hur ofta man i normala fall uppdaterar.

För mig blir det i alla fall mest bara en känsla, det bara känns inte rätt. Och dessutom, jag tycker att det positiva jag vill skriva om förtjänar att få lysa på egen hand. Inte roligt då med en mörk skugga i ena kanten jue,,, oavsett om skuggan bara uppfattas av mig.

med detta sagt ville jag fortsätta att säga att det finns en massa roliga saker som hänt, och att jag nu är, i alla fall tillfälligt, "molnfri" och ämnar blogga om lite munterheter