Att Vera hade en tumör i halsen och att hennes dagar var räknade - ursh
Som tur är var allt som vanligt i morse när hon visade mig att jag fortfarande inte kan vända ryggen till utan att hon hittar på tokigheter <3

Har vänt på dygnet denna julledighet. Då är det ju toppen att ha någon att somna på soffan med. Och örat håller han i tom i sömnen <3

Ja inte bara Vera iof utan även Kalle & Lisa styrde kosan till Finland tillsammans med husse.
Det är alltid lite trixigt med upplägg när man har många hundar och rätt mkt logistik att ta hänsyn till. Plats i hytten, hundvakt hemma, valpvakt, barnvakt, jobbvakt ett luciatåg mitt i allt och sedan upptäckten av att vi glömt rabiesvaccinera Vivi och att Kalles stamtavla försvunnit,,, :) ja himmel. Jag gav upp och beslöt att stanna hemma, och vi har haft det himla mysigt hundarna killarna och jag <3
Att vara ifrån min Vera är dock inte så mysigt alls,, de andra tre (Matthias, Kalle & lisa) har jag viss vana av att vara utan lite då och då. Men min Vera, näe hon ska vara med mig <3 Det fanns ett par andra i form av ima och yoyo som kände sig oerhört oroliga av att matriarken Vera var borta.... Dom for runt som två nervvrak första dagen- hörde och såg spöken genom fönstren hela natten. Nu lagom tills Vera kommer hem så är dom hyfsat normala igen :) tänk vad viktiga alla är för varandra i en familj/flock. Alla har sina roller

Nå, utställningarna ja :)
Lisa fick ett finskt cert & bir tillsammans med en titel sedan övriga två dagar fick hon gult band med tillhörande lustiga förklaringar till detta av domarna :)
Kalle blev 3a i ök med ck första dagen, gult band andra dagen av en domare som för ett par månader sedan gav honom excellent och klassvinst. Sista dagen vannhanök med ck och fick reserv cert (dock ej placerad i bästa hane då domaren satte upp 4st championhanar, men han blev 6a)

Medans Vera som "bara" var anmäld två av tre dagar gick och blev bästa veterantik både på fredagen och söndagen :)
Helsingfors veteran winner 2013 & finsk veteran vinnare 2013 blev resultatet -och övriga tikar var fina Champions måste tilläggas så det var inte illa av min vilding <3

det blev en härlig förmiddag i skogen med barnen och Ulla tillsammans med hennes mamma Vera samt Vivi som ju är barnbarnsbarn till Ulla och förstås då ytterligare en generation i nedstigande led till Vera

(Garpenborg's Underverk "Vera"- Garpenborg's Ylle "Ulla"- Garpenborg's Ögonsten "Sessan"- Garpenborg's Irma- Garpenborg's Oskadis "Vivi")

det röjdes frisk och även om 10månder gamla Vivi kanske var liiite vildare än 7åriga Ulla och 9åriga Vera så var det inte med mycket. Lyckligtvis lämnade jag resten av gänget hemma för barnen är inte direkt stillsamma dom heller. Helt färdig var jag när turen var klar, men det var verkligen värt det. Att få se både barn och hundar röja är underbart även om man har hjärtat i halsgropen lite titt som tätt.

På vägen hem bet Vivi av Ullas koppel, ja lite materialskador får man räkna med :-)

Garpenborg's Ramona "Hulda" mötte sin matte och extra husse för första ggr häromdagen. Kärlek vid första ögonkastet tror jag bestämt att det kallas. Nästa samma känsla fick jag när jag såg hur gästerna tog till sig min älskade Vera på ett sätt som inte alla gör :)
Vera som ju är valparnas gammelmormor var Mao nöjd med valet av ägare <3

Rottweilermänniskor, det är bra människor det <3

Mysiga besök i Garpenborgen idag. Valptider är härliga tider tycker alla här hemma
3 generationer som njuter med gästerna (Vera, yoyo & Barbro på dessa bilder)

Barnen målar och Lisa passar på att sola sig

främmande fåglar på besök :-) Vera får alltid vara tryggheten för gäster   

den röda bollen är hennes signum